Separeringsgraden har betydelse för bland annat gång- och cykeltrafikanternas säkerhet, trygghet och komfort. Även framkomlighet påverkas av separeringsgrad.
Behov av separering/avskiljning
- Behov av och möjlighet till separering mellan olika trafikslag varierar från fall till fall
- Behov och möjlighet ska utredas och lösningen anpassas till den specifika platsens och trafikeringens förutsättningar
Separering, avskiljning gående – bil
| Referenshastighet VR (km/h) | Normal standard | Mindre god standard |
|---|---|---|
| Lågfartsområde | Total blandtrafik med särskilt anpassat gångstråk* – biltrafiken hastighetssäkras via gaturummets totala utformning och möblering | Total blandtrafik Biltrafiken hastighetssäkras via gaturummets totala utformning och möblering |
| 30 | Gångbanor Lokalgata: Gångbana på minst en sida om gatan | Total blandtrafik Biltrafiken hastighetssäkras med farthinder till max 30 km/h |
| 40 | Gångbanor Avskiljs med kantsten mot biltrafiken | Gångbanor Avskiljs med kantsten mot biltrafiken |
| 50 | Gångbanor Avskiljs med kantsten mot biltrafiken | Gångbanor Avskiljs med kantsten mot biltrafiken |
| 60 | Gångbana/gångbanor** Avskiljs med räcken och cirka 1 m breda remsor (inklusive kantsten) mot biltrafiken | Gångbana/gångbanor** Avskiljs med 0,5 m breda remsor (inklusive kantsten) mot biltrafiken. Räcken bör finnas. |
| 70 eller mer | Gångbana/gångbanor ** Med stort avstånd från gata/väg. Se VGU | Se VGU |
- Normal standard ska användas vid nyplanering/nybyggnad samt vid ombyggnad
- I trånga, befintliga miljöer kan ibland avsteg behöva göras
- Alla eventuella avsteg från normal standard görs enbart i samråd med ansvarig handläggare på Gävle kommun
*) Gata utan trottoar/tydlig gångbana kan upplevas svårare att förstå, orientera sig på och känna sig trygg med att använda för barn, äldre och personer med funktionsvariationer. Särskild omsorg med hänsyn tas
**) Lämpligt antal gångbanor vid VR 60 och 70 avgörs från fall till fall beroende på de specifika förhållandena och förutsättningar på platsen
Observera:
- Hänsyn ska tas till antal gående vid val av separeringsform
- Ytskikt i skiljeremsor, se avsnitt Skiljeremsa, utrustningsremsa nedan.
- För mer information kring behov av gångbana och utrymmen för gående, se avsnitt 3.2.1 Gångbana.
- För mer information om separering mellan oskyddade trafikanter och biltrafik i samband med korsningar, se 3.7 Korsning och passage.
Separering, avskiljning gående – cyklister
| Cykelnätklass | Antal fotgängare/maxtimme | |||
|---|---|---|---|---|
| < 10 | 10 – 99 | 100 – 499 | 500 | |
| Lokalt cykelnät | Kombinerad gång- och cykelbana* | Avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana* | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer* | Skiljeremsa. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala/trånga miljöer* |
| Huvudcykelnät | Kombinerad gång- och cykelbana* | Målad skiljelinje eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana* | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer* | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer* |
- Se även Vägledning materialval nedan
- Val av skiljelinje, avvikande material i skiljelinje eller av avvikande material på gångbana/gångyta görs enbart i samråd med ansvarig handläggare på Gävle kommun.
*) Eventuell användning av kombinerad gång- och cykelbana respektive utformning av separerade ytor mellan gång och cykel och eventuella val av avvikande material i linje, remsa eller gångyta beror av fler parametrar än enbart fotgängarflöde och cykelnätsklass. Bedömning och val ska göras med stor hänsyn tagen till den specifika platsens förutsättningar och förhållanden samt cykelflöde, hur det ser ut runt omkring i området, vilka övriga ytskiktsmaterial som finns i området, vilka behov som finns på gatan/i området med mera. Bedömning och val görs från fall till fall.
Observera:
- Hänsyn ska även tas till antal cyklister vid val av separeringsform
- Avskiljning mellan gångbanor och cykelbanor i någon form eftersträvas på övergripande cykelnät och pendelcykelnät
Sätt att separera/avskilja gångbana från cykelbana
Separering/avskiljning sker med hjälp av till exemper:
- Skiljelinje i avvikande material
- Målad skiljelinje
- Bredare remsa som till exempel hårdgjord yta, trädrad, vegetationsyta etcetera
- Olika typer av ytskikt på gångbana och cykelbana (särskild skiljelinje behövs ej)
- Räcke eller liknande avdelande anordning
Observera:
- Breddutrymmet av en skiljeremsa eller skiljelinje över 0,1 m ska utrymmesdimensioneras separat i sektionsarbetet, den ska inte räknas in i cykelbanans eller gångbanans bredd. Detta gäller vid nyplanering/nybyggnad och ombyggnad. Undantag kan behöva göras i trånga, befintliga miljöer. Då ska utrymmet tas i lika delar av gångbanan och av cykelbanan.
- Skiljelinje som inte utrymmesdimensionerats separat i trång miljö ska göras visuellt tydlig, slät och användbar för trafikanterna (till exempel genom plattrad mitt mellan cykelbanan och gångbanan). Detta gäller undantagsfall i trånga, befintliga miljöer
- Gång- respektive cykelbana i asfaltsyta ska utmärkas med gång- respektive cykelsymboler. Plattytor, betongmarkstensytor, granitytor, gatstensytor och liknande ska dock som regel inte förses med målade markeringar, särskilt inte på nyanlagda ytor, av bland annat hållbarhetsskäl.
Vägledning materialval i skiljelinje mellan gång och cykel
- Skiljelinje i avvikande material kan utföras som en slät plattrad om 0,2- 0,25 m och används särskilt i mer centrala, tätare miljöer eller där många människor rör sig och det i övrigt är lämpligt beroende på plats, situation och behov och övriga ytskikt i området runt omkring
- I kulturhistoriskt särskilt intressanta områden där gatsten och granit är förhärskande, används i första hand skiljelinje i smågatsten eller ev. granitplattor. Är utrymmet trångt behöver ytskiktet vara så slätt och användbart som möjligt för trafikanten (till exempel krysshamrad smågatsten eller granitplattor)
- Målad linje som skiljelinje används främst i glesare miljöer, på längre sträckor, vid låga gångflöden och där det i övrigt är lämpligt utifrån ett helhetsperspektiv på gatuutformningen
- Räcke eller liknande anordning kan i undantagsfall behöva användas för att avdela banor, leda och styra gång-/cykelströmmar till exempel samlade korsningspunkter. Används enbart efter lämplighetsbedömning och då i främst befintliga, trånga miljöer där gång- och cykelytorna redan är underdimensionerade och konflikter med korsande trafikanter ett betydande problem. Observera att räcke kräver extra utrymme för hinderfri bredd ut mot cykelbanan respektive ut mot gångbanan
- Ränndal som skiljelinje ska undvikas av tillgänglighets- och olycksriskskäl. Se vidare avsnitt 3.10 Markbeläggning, kantstöd, ledstråk. Eventuella undantag görs främst i befintliga miljöer där eventuella avvattningsproblem inte kan lösas på annat sätt. I dessa fall används enbart grund ränndal.
Se även avsnitt Skiljeremsa, utrustningsremsa nedan.
Bra att veta:
En skiljeremsa är bredare än en skiljelinje (ofta över 0,5 m) och har ofta även en eller flera andra funktioner.
Separering, avskiljning cyklister – bil
| Cykelnätsklass | Antal fotgängare/maxtimme | |||
|---|---|---|---|---|
| < 10 | 10 – 99 | 100 – 499 | 500 | |
| Lokalt cykelnät | Kombinerad gång- och cykelbana* | Avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana* | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer* | Skiljeremsa. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala/trånga miljöer* |
| Huvudcykelnät | Kombinerad gång- och cykelbana* | Målad skiljelinje eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana* | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer* | Skiljeremsa eller avvikande material i skiljelinje mellan gångbana och cykelbana. Avvikande material på hela gångytan kan övervägas i centrala miljöer* |
- Normal standard ska användas vid nyplanering/nybyggnad samt vid ombyggnad
- I trånga, befintliga miljöer kan ibland avsteg behöva göras
- Alla eventuella avsteg från normal standard görs enbart i samråd med ansvarig handläggare på Gävle kommun
*) Används främst i befintliga miljöer med villaområden eller bostadsområden normalt
**) Används främst i befintliga trånga miljöer
***) Används främst i befintliga trånga miljöer och endast mycket sparsamt i undantagsfall
Observera:
- Skiljeremsa mellan körbana och cykelbana ska utföras vid nyanläggning av cykelbana, skiljeremsa ska eftersträvas vid ombyggnad / beaktas vid beläggningsarbeten
- Skiljeremsa mellan cykelbana och körbana ska vara min 0,5 vid körbana respektive min 0,8 m vid parkeringsficka – dock behöver måtten ofta utökas utöver minimibredderna då remsan även har funktion som utrustningsremsa för bland annat vägmärken, belysningsstolpar etcetera. Se vidare avsnitt 3.2 Sektion, utrymme.
Ytskikt i skiljeremsor, se avsnitt Skiljeremsa, utrustningsremsa nedan.
För mer information om separering mellan oskyddade trafikanter och biltrafik i samband med korsningar, se avsnitt 3.7 Korsning och passage.
Skiljeremsa, utrustningsremsa
Remsor utformas på olika sätt beroende på funktion, situation, behov och plats.
Remsa mellan olika trafikslag fungerar oftast kombinerat som
- Avskiljning/separering
- Utrymme för utrustning, vägmärken, belysningsstolpar, möblering, träd, hållplats, väntyta vid övergångsställe etcetera inklusive hinderfritt utrymme mellan bana och utrustning/hinder.
Ytskikt i skiljeremsa / utrustningsremsa
- Skiljeremsor upp till 1 m bredd hårdgörs i normalfallet
- Skiljeremsor på 1-2 m hårdgörs oftast
Beroende på plats kan även sådana remsor ibland ev. vara plantering (dock ej gräs) där det är lämpligt, till exempel går att sköta på ett bra sätt. Samråd med ansvarig handläggare på Gävle kommun genomförs.
- På många ställen i staden används betongplattor/betongmarksten eller asfalt i remsor. Släta och jämna ytskiktsmaterial ska användas där remsan möbleras eller regelmässigt används av gående
- I kulturhistoriskt intressanta områden används i första hand gatsten i skiljeremsa. Ska remsan möbleras för gående/cyklister eller regelmässigt användas av gående/cyklister behövs oftast slätare material än vanlig smågatsten/storgatsten väljas för att ytan ska bli användbar. Exempel på slätare material i detta sammanhang är krysshamrad smågatsten och granitplattor (storlek max 30×30 cm av hållbarhetsskäl)
- Gräsyta/ev. ängsyta kan övervägas vid långa remsor som är mer än 2 m breda och där det i övrigt är lämpligt samt slitaget är lågt. Driftaspekterna är viktiga att ta hänsyn till innan gräsyta väljs (gräsytor är skötselintensiva, kostnadsdrivande)
- Grus används enbart i särskilda fall. Exempel kan vara vid befintlig trädrad vars förutsättningar för syre och vatten behöver förbättras i kombination med ringa antal gående på remsan. Eventuell användning av grus i samband med träd /vegetation samrådas med ansvarig handläggare på Gävle kommun.
Bra att veta:
En skiljeremsa är bredare än en skiljelinje (ofta över 0,5 m) och har ofta även en eller flera andra funktioner. För ytskikt i skiljelinje, se avsnitt Separering, avskiljning gående – cyklister ovan.