3.2.2 Cykelbana

Foto: Thuresson, Veronica

Vid planering och utformning av cykelbanor

  • Ska god trafiksäkerhet för både cyklister och övriga oskyddade trafikanter runt om eftersträvas
  • Ska goda siktförhållanden eftersträvas
  • Ska hög och jämn standard eftersträvas
  • Ska sidbyten eller avbrott längs sträcka undvikas
  • Ska god framkomlighet och trygghet för cyklister eftersträvas.
  • Ska nya länkar om möjligt kopplas ihop med övrigt cykelbanenät
  • Ska huvudcykelnätet prioriteras och högre standard eftersträvas jämfört med det lokala cykelnätet
  • Bör någon form av avskiljning mellan gångbanor och cykelbanor eftersträvas för huvudcykelnät och lokalt cykelnät.
  • Bör mjuk linjeföring tillämpas där så är möjligt och lämpligt med hänsyn till sammanhang och situation
  • Bör särskild hänsyn tas vid utformning om det finns användare med särskilda behov så som barn, äldre och personer med funktionsvariationer.
  • Får krav på framkomlighet och/eller trygghet inte överskugga krav på god trafiksäkerhet

Behov av cykelbana

Grundprinciper

  • Cykelbana bör som regel finnas längs en gata. Se vidare avsnitt 3.2.8 Separering, avskiljning, remsor
  • Cykelbanor ska vara sammanhängande, utan avbrott
  • Det ska vara möjligt att cykla till alla stora/viktiga målpunkter
  • Principerna gäller särskilt i nybyggnads-/nyplaneringsfall, även vid större ombyggnader

Övriga principer

  • Gemensam/kombinerad gång- och cykelbana kan övervägas vid låga gång- och cykelflöden. Bedömning görs från fall till fall. Gäller vid nyplanering och ombyggnad
  • Gemensam/kombinerad gång- och cykelbana kan i undantagsfall övervägas även vid lite högre flöden i trånga befintliga miljöer och miljöer med särskilda förutsättningar som till exempel park med mera. Bedömning görs från fall till fall.
  • Cykling i blandtrafik med bil kan vara en lösning där plats saknas för en separat cykelbana (främst i befintliga trånga miljöer) eller där det inte finns behov av en separat cykelbana och där inte gemensam gång- och cykelbana bedömds lämpligt eller möjligt. Blandtrafiklösningar används främst vid låga biltrafikflöden i förhållande till cykelflödena samt vid låga biltrafikhastigheter och det i övrigt bedöms lämpligt. Hastighetsdämpande åtgärder behöver oftast göras. Bedömning görs från fall till fall. Läs mer under 3.1 Blandtrafikgator
  • Cykelfält används endast i undantagsfall på grund av ökad olycksrisk och då främst i befintliga miljöer när inte utrymme finns att bygga cykelbana eller gång- och cykelbana och där andra blandtrafikformer inte bedöms lämpliga. Cykelfältslösningar ska utredas och bedömas särskilt

Se vidare om förutsättningar, cykelvägnät, finmaskighet med mera i Cykelplan 1.4 Program, planer och policys samt i avsnitt 2.1.2 Cykel.

Avstämning ska ske med ansvarig handläggare på Gävle kommun.

Cykelytor – cyklisters totala utrymmesbehov

Vid planering av bredder och utrymmen för cyklister behöver hänsyn tas till omgivningarnas och den specifika platsens/gatans förutsättningar samt gatunätets funktioner. Man behöver skilja på utrymmet för cykelbana, det vill säga transportytan för cyklande, och de utrymmen och ytor som behöver finnas i anslutning till cykelbanan. Som till exempel väntytor vid korsningar, utrustning, avskiljningsremsor till andra trafikslag, parkering etc..

I samband med cykelytor på allmän plats

  • Ska utrymme för själva cykelbanan (cyklistens transportyta) finnas
  • Ska utrymme för hinderfri bredd/fritt avstånd till ev. utrustning och fasta hinder finnas. Se avsnitt3.2.9.1.2 Hinderfri bredd - cykelbana/gång- och cykelbana
  • Behöver utrymme för utrustning som vägmärken, belysningsstolpar, träd, elskåp etcetera finnas. Se avsnitt 3.2.8 Separering, avskiljning, remsor
  • Behöver utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag finnas (vissa blandtrafikområden undantagna). Se avsnitt 3.2.8 Separering, avskiljning, remsor
  • Bör utrymme för cykelparkering finnas i områden där allmänt intressanta målpunkter finns i stort (dvs parkering som inte är direkt kopplade till specifik/enskild verksamhet/intresse). Se vidare avsnitt 3.3.1 Cykelparkering

Detta gäller särskilt i nyplanerings-/nybyggnadsfall men även vid större ombyggnader. I vissa miljöer, till exempel i befintliga trånga snitt, kan alla kriterier vara svåra att uppnå.

Val av dubbelriktad eller enkelriktad bana

Vid val mellan enkel- eller dubbelriktad cykelbana

  • Är de lokala förhållandena och kontinuiteten i nätet avgörande
  • Ska stor hänsyn ska tas till anslutande cykelbanor, anpassning till dessa ska göras
  • Eftersträvas enkelriktade cykelbanor i den centrala staden (det kan dock ofta vara svårt att åstadkomma enkelriktade cykelbanor på ett sätt som fungerar bra i praktiken)