Passager
Passager är ett samlingsnamn för gångpassager, övergångsställen, cykelpassager, cykelöverfarter och genomgående gång- och cykelbanor.
Passager förses ibland med refug. Se standardritning.
En refug gör att trafiksituationen är enklare att överblicka och förstå. I en korsning kan dock en mittrefug medföra att korsningen bli onödigt utrymmeskrävande samt ge breda körfält vid passagen och särskild avvägning mellan för- och nackdelar kan därför behöva göras.
En passage kan ibland vara förhöjd eller vara utrustade med hastighetssäkrad busskudde.
Alla passager ska utformas så att trafikanternas uppmärksamhet höjs och hastigheten sänks.
Gångpassage
En ordnad gångpassage kan finnas både i korsning och på sträcka och ska utformas så att barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar får god framkomlighet. Därefter prövas hur bilister ska sina behov på framkomlighet tillgodosedda. Är trafikflödet på gatan högt och gåendes väntetid bli lång kan övergångsställe vara aktuellt.
Detaljutformningen ska vara särskilt anpassad för behov hos personer med nedsatt rörelse- och synförmåga.
Räcken eller stängsel används ibland för att kanalisera de oskyddade trafikanterna till lämpliga korsningspunkter, se 3.24.8 Räcken och staket.
Där befintliga övergångsställen ersätts med förhöjd gångpassage är det viktigt att bibehålla orienterbarheten för personer med nedsatt synförmåga. Stolpe som rivs bör ersättas med pollare då den utgör en viktig referens för personer med käpp eller ledarhund. Se 3.24.7 Pollare.
Kantstödet används av personer med nedsatt synförmåga för att kunna identifiera gränsen mellan gång- och körbanan. Den ger även en riktningsanvisning över körbanan. Därför ska en vinkelrät övergång mot kantstödet eftersträvas. Utformningen redovisas i ritning.
Undantag från kraven ska godkännas av ansvarig handläggare på Gävle kommun.
Förhöjd gångpassage
För ökad trafiksäkerhet kan passagen förhöjas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med X-trafik innan ett eventuellt genomförande. Se vidare 3.5.6 Signalanläggning.
Övergångsställe
Ett övergångsställe kan finnas både i korsning och på sträcka och anordnas där framkomlighet för gående behöver säkerställas. Det gäller särskilt vid kollektivtrafikhållplatser, skolor, äldreboende och andra publika anläggningar där det finns många gående med begränsade förutsättningar i trafiken.
Förhöjd övergångsställe
För ökad trafiksäkerhet kan övergångsstället förhöjas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med X-trafik innan ett eventuellt genomförande.
Ibland kan ett övergångsställe vara signalreglerat. Det gäller oftast i signalreglerade gatukorsningar där övergångsstället är en del i anläggningen. Ibland finns också fristående gångsignaler. Se vidare 3.5.6 Signalanläggning.
Om övergångsställe ska anläggas eller inte bestäms enligt förutsättningarna nedan.
Obevakade övergångsställen kan övervägas
- På gator med 50 km/h och platsen har fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h
- På gator med högst 50 km/h och platsen har en minst två meter bred mittrefug och högst ett körfält på vardera sida om refugen
- I direkt anslutning till skolor, i kombination med fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h
- Vid serviceanläggningar för äldreboende, i kombination med fartdämpande åtgärder för högst 30 km/h
- Vid busshållplatser, i kombination med fartdämpande åtgärder
- Vid höga fordonsflöden där gående får för långa väntetider
Obevakade övergångsställen får inte förekomma
- På gator och vägar där högsta tillåtna hastighet är > 50km/h
- Över spår som inte är signalreglerat (röd/grön gubbe)
- På gator med mer än ett körfält i en färdriktning (om inte trafiksignal finns)
- På lågfartsgator, med undantag i city där övergångsställen markerar om det finns fartdämpande åtgärder
Cykelpassage
Förhöjd cykelpassage
För ökad trafiksäkerhet kan cykelpassagen förhöjas. En förhöjning bör inte användas vid signalreglerade överfarter, större trafikflöden och utryckningsvägar. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med X-trafik innan ett eventuellt genomförande.
Den förhöjda cykelpassagen förses med en beläggning av röd asfalt eller röd fiberbetong och markeras med cykelpassagerutor på den sida som inte begränsas av övergångsställemarkering. Om markerat övergångsställe saknas markeras cykelpassagerutor på ömse sida av den röda cykelpassagen. Utformning redovisas på standardritningar.
Cykelöverfart
Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön ha en utformning som säkrar att fordon inte förs med högre hastighet än 30 km/h. På gator med kollektivtrafik måste samråd ske med X-trafik innan ett eventuellt genomförande.
En cykelöverfart ska markeras enligt principiella utformningar nedan med vägmarkeringar för cykelöverfart eller cykelpassage (M16), väjningslinje (M14) och med vägmärke för cykelöverfart (B8). I det fall cykelöverfart kombineras med övergångsställe markeras endast en rad med cykelrutor (M16) och vägmärke för övergångsställe (B3) placeras alltid under vägmärke för cykelöverfart (B8). Beläggningen på cykelöverfarter ska vara röd asfalt eller röd fiberbetong.
Genomgående gångbana/cykelbana
Genomgående gångbana/cykelbana
Genomgående gångbana och cykelbana ska användas sparsamt. Det kan vara aktuellt vid stora gång- eller cykelflöden med hög prioritering och där anslutande gata har låga trafikflöden.
Det är vanligare med genomgående gång- och cykelbanor i täta centrummiljöer där utrymmet är begränsat. De används oftare vid infarter till infarter/parkeringar till kvartersmark.
På en förhöjd genomgående gång/cykelbana har huvudgatan en längsgående kantsten som löper förbi anslutningen till lokalgatan samt att gång/cykelbanan behåller sina ytskikt även förbi lokalgatans anslutning. En tvärgående kantsten sätts också tvärs lokalgatan i fasadliv.
En genomgående gång- och cykelbana ska inte märkas ut.
Planskilda korsningar
På gator med stora anspråk på framkomlighet för biltrafik, med stora trafikflöden och höga hastigheter kan det vara aktuellt med planskilda gång- och cykelvägar. Då är det viktigt planskildheten är anpassad till områdets förutsättningar och att gena gång- och cykelvägar kan åstadkommas. Gång- och cykelbanorna också vara tillgänglighetsanpassad med avseende på lutning.
Placering av skyltar
Vägmärken och stolpar placeras enligt kapitel 3.12.2 Skyltsättning. Se även 3.7.1 Korsning.